Den i dag den vanligaste styrelseformen är republik men republikerna ser väldigt olika ut över världen. Motsatsen till republik brukar idag anses vara monarki men tidigare har även oligarki ansetts som en motsats. Ordet republik kommer av latinets "res publika" och betyder "allmän sak". Det är inte liktydligt med demokrati som verkar vara en vanlig missuppfattning utan en form att organisera styret i en stat.
Den romerska republiken var långt ifrån en demokrati utan var ett system av maktdelning mellan olika grupper och personer i ett försök att sprida och balansera makten. Detsamma har i stort sett gällt alla republiker som funnits sedan dess. De moderna republikerna har liknande drag av president, parlament och val. De flesta har demokratiska ideal men många ursuperas till tyranni.
Den romerska republiken fungerade i 400 år innan den bröt samman i inbördeskrig det första århundradet BC. Men den republikanska ideologin och kraven på formen var så starka att Caesars försök till envälde stoppades med mord. Hans efterträdare Augustus tog då makten under sken av att han återställde republiken och han endast var dess främste. Den republikanska tanken och formerna iakttog i 300 år till. De republikanska formerna inskränktes mer och mer under Augustus efterträdare men formerna iakttogs ändå som en mycket viktig del för kejsarens legitimitet. Det var först under Diocletianus tid 284-305 som republiken och dess former slutligen avskaffades och kejsardömet blev absolut.
Många av dagens republiker fungerar likadant. Formerna för demokrati respekteras och val hålls med jämna mellanrum och maktdelningen i staten hålls. Systemen urartar dock på olika sätt. I de kommunistiska systemen får endast ett parti delta och det kontrollerar hela systemet. Andra stater använder olika former av korruption nepotism och valfusk för att gå runt systemet. Vissa stater har en familjedynasti som abonnerar på presidentposten.
Det jag tycker är mest fascinerande i det hela är att man anstränger sig så för att hålla formerna för detta istället för att utropa sig som de absoluta härskare många ledare ändå är. De flesta staterna håller på dessa former mest pga ett internationellt tryck att stater skall se ut så här annars blir inte regimerna erkända. Andra mest som ett sätt att reglera den interna successionsordningen när härskarna byts ut. Ytterligare andra har systemet för att kunna reglera makten för olika grupper i samhället för att få deras lojalitet.
Jag tycker nog att man främst skall kalla stater för vad de är och inte för vad de ser ut att vara. En diktatur skall kallas för tyranni oavsett hur dess styrelseform ser ut på pappret.
Den romerska republiken var långt ifrån en demokrati utan var ett system av maktdelning mellan olika grupper och personer i ett försök att sprida och balansera makten. Detsamma har i stort sett gällt alla republiker som funnits sedan dess. De moderna republikerna har liknande drag av president, parlament och val. De flesta har demokratiska ideal men många ursuperas till tyranni.
Den romerska republiken fungerade i 400 år innan den bröt samman i inbördeskrig det första århundradet BC. Men den republikanska ideologin och kraven på formen var så starka att Caesars försök till envälde stoppades med mord. Hans efterträdare Augustus tog då makten under sken av att han återställde republiken och han endast var dess främste. Den republikanska tanken och formerna iakttog i 300 år till. De republikanska formerna inskränktes mer och mer under Augustus efterträdare men formerna iakttogs ändå som en mycket viktig del för kejsarens legitimitet. Det var först under Diocletianus tid 284-305 som republiken och dess former slutligen avskaffades och kejsardömet blev absolut.
Många av dagens republiker fungerar likadant. Formerna för demokrati respekteras och val hålls med jämna mellanrum och maktdelningen i staten hålls. Systemen urartar dock på olika sätt. I de kommunistiska systemen får endast ett parti delta och det kontrollerar hela systemet. Andra stater använder olika former av korruption nepotism och valfusk för att gå runt systemet. Vissa stater har en familjedynasti som abonnerar på presidentposten.
Det jag tycker är mest fascinerande i det hela är att man anstränger sig så för att hålla formerna för detta istället för att utropa sig som de absoluta härskare många ledare ändå är. De flesta staterna håller på dessa former mest pga ett internationellt tryck att stater skall se ut så här annars blir inte regimerna erkända. Andra mest som ett sätt att reglera den interna successionsordningen när härskarna byts ut. Ytterligare andra har systemet för att kunna reglera makten för olika grupper i samhället för att få deras lojalitet.
Jag tycker nog att man främst skall kalla stater för vad de är och inte för vad de ser ut att vara. En diktatur skall kallas för tyranni oavsett hur dess styrelseform ser ut på pappret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar