För att fortsätta diskussionen om korruption ser folk hur bonsystem i de högsta politiska kretsarna brer ut sig. Politiker och fackliga företrädare i alla läger samarbetar för att berika sig själva så mycket som möjligt på skattebetalarnas och pensionssparanas bekostnad. Poängen med ett bonussystem är att om ett företag eller liknande går bättre än det borde göra skall ledningen belönas för en bra insats och det viktigaste går det sämre skall den andra sidan finnas med det skall kosta ledningen att göra dåliga affärer. Denna sanktion finns inte idag.
Det märkliga är varför det finns bonusar i statliga monopolföretag och verk som skall ägna sig åt myndighetsutövning och som uppenbarligen inte är påverkade av någon konkurrens. Ett pensionsbolag skulle bara få betala ut bonusar när deras fonder slår index inte när de går som index eller till och med sämre än index som AMF gör.
När det gäller de dolda bonusarna som olika pensionsavtal vilket gör att vissa får mer i pension än när de arbetade på respektive bolag är också en märklig ordning som inte borde få förekomma. När någon slutar sin anställning skall personen inte kosta företaget myndigheten eller vad det nu är mer. Skall de ha pension skall den premien betalas in som en pensionsförsäkring under anställningstiden. Många av dessa företrädare har en så pass hög lön att i så fall kan den räknas som ett pensionstillägg som de själva får spara till som det är för alla andra anställda. Tjänar nån 900000 i månaden kan den personen lugnt stoppa undan 200000 till pensionen eller bränna pengarna det är hans problem inte skattebetalarnas.
Nästa problem när det gäller de politisk tillsatta verkscheferna som officiellt är anställda på meriter men själva verket är tillsatta av styrande ministär och är ett bekvämt sätt att ge politiker reträttposter. Varför skulle en sådan som Margareta Winberg annars leda svenska spel? Jag tycker att antingen har staten en öppen rekrytering som kan överklagas och bara får gå på meriter som det ser ut i Norge. Den andra vägen att gå är att efter varje val byts alla generaldirektörer och styrelser ut efter varje val så de verkligen blir politiskt tillsatta vilket gör ansvarsutkrävandet tydligare det är så det ser ut i princip i alla andra länder. Gillar man då inte en regerings utnämningspolitik kan man då välja en annan regering. Fördelen är att vårt förra statsbärande parti med facket som styr i bakgrunden skulle verkligen tappa makten över förvaltningen vid regeringsskiftena och inte som nu abonnera på alla poster.
För fackets del hoppas jag den senaste stormen mot Wanja Lundby-Wedin gör att medlemmarna på gräsrotsnivå revolterar mot ledningen och tar makten inom sin egen organisation. De flesta LO medlemmar är inte Socialdemokrater utan har andra värderingar och då kan LO kanske äntligen bryta sig ur och bli en opolitisk organisation som kämpar för sina medlemmars rättigheter och inte är en del av de statliga köttgrytorna.
Slutligen kan det sägas att dagens bonuscirkus med olika styrelseuppdrag och politiska utnämningar mellan regering opposition fack och andra intressegrupper har mera likheter med den gamla kommunistiska Nomenklaturan än ett styre i en demokratisk rättsstat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar