Idag fyller NATO 60 år. Organisationen överlevde kalla kriget och har under de senaste 20 åren ägnat sig åt mer fredsbevarande insatser på balkan och varit en aktiv aktör i kriget mot terrorismen i Afghanistan. Organisationen har växt och införlivat de flesta gamla Warszawapaktsländerna. Till Rysslands stora fasa har de gamla sovjetrepublikerna i Baltikum gått med och Ukraina och Georgien står på tur. Att NATO fortfarande har en attraktionskraft är positivt för organisationen men att ta in dessa nya stater innebär också en risk för legitimiteten i organisationen. Kriget i Georgien visade på hur svag NATO kan vara när det gäller. Om Georgien hade varit medlem i somras hade verkligen USA och Europa varit redo att anfalla Ryssland militärt för att skydda Georgien? Jag tvivlar. NATO kan inte idag skydda de baltiska staterna om Ryssland får för sig att angripa och jag tvivlar på att Tyskland och USA skulle offra en enda soldat för att skydda Estland om de inte känner att deras egna intressen skulle vara hotade. Att NATO naturligtvis har en stabiliserande funktion och det trots allt ger Ryssland en anledning att tänka sig för innan man angriper är en tungt vägande orsak för länderna att gå med.
För Sveriges del som under alla år varit ”neutrala” finns det ingen ambition att gå med. Många klagar på Sveriges neutralitet under kalla kriget men det fanns en mycket tungt vägande orsak att illusionen upprätthölls. Sovjetunionen krävde det av västsidan för att låta Finland förbli en självständig stat och inte bli kommunistiskt och införlivas i Warszawapakten. Självklart var det inget som någon politiker kunde sälja in till det svenska folket utan istället fördes det en officiell neutralitetspolitik. Sverige var de facto med på alla sätt utom i det politiska samarbetet som istället sköttes under bordet för att blidka ryssarna. Det lyckades Finland förblev fritt och vi slapp järnridån vi Torneälv. Kalla kriget blev aldrig varmt utan Sovjetunionen havererade som det korthus som det var. I dagens läge tycker jag att Sverige skall ha ett så nära samarbete med NATO som möjligt utan att vara medlem. Säkerhetspolitiskt gäller att Östersjön redan på östra sidan består av NATO medlemmar som ryssarna måste slå mot först. Det andra är att Sverige på ett annat sätt kan stå utanför vissa krig som kanske inte är helt riktiga att delta i. Tydligaste exemplet är Kosovokriget vars orsaker och mål är allt annat än klara vilket Sverige kunde ställa sig utanför. Det kriget ledde nästan till att NATO sprack pga. grekiska folkets stöd till Serbien men regeringen där valde att inte spräcka alliansen.
Slutligen säger jag grattis på 60-årsdagen och hoppas att NATO lever i många år till.
För Sveriges del som under alla år varit ”neutrala” finns det ingen ambition att gå med. Många klagar på Sveriges neutralitet under kalla kriget men det fanns en mycket tungt vägande orsak att illusionen upprätthölls. Sovjetunionen krävde det av västsidan för att låta Finland förbli en självständig stat och inte bli kommunistiskt och införlivas i Warszawapakten. Självklart var det inget som någon politiker kunde sälja in till det svenska folket utan istället fördes det en officiell neutralitetspolitik. Sverige var de facto med på alla sätt utom i det politiska samarbetet som istället sköttes under bordet för att blidka ryssarna. Det lyckades Finland förblev fritt och vi slapp järnridån vi Torneälv. Kalla kriget blev aldrig varmt utan Sovjetunionen havererade som det korthus som det var. I dagens läge tycker jag att Sverige skall ha ett så nära samarbete med NATO som möjligt utan att vara medlem. Säkerhetspolitiskt gäller att Östersjön redan på östra sidan består av NATO medlemmar som ryssarna måste slå mot först. Det andra är att Sverige på ett annat sätt kan stå utanför vissa krig som kanske inte är helt riktiga att delta i. Tydligaste exemplet är Kosovokriget vars orsaker och mål är allt annat än klara vilket Sverige kunde ställa sig utanför. Det kriget ledde nästan till att NATO sprack pga. grekiska folkets stöd till Serbien men regeringen där valde att inte spräcka alliansen.
Slutligen säger jag grattis på 60-årsdagen och hoppas att NATO lever i många år till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar